Jag återhämtar mig nu och kollar igenom lite vad jag åstadkommit under min träningsperiod sedan september. Inte bara för intresse skull men kanske även för inspirationsändamålet. Under månaderna Sept-Feb tränade jag både Fotboll, styrka och löpning vilket har gjort mig ganska bra grundtränad.
Under september månad blev det 62km löpning med som sagt tillägget Fotboll och Styrka.
I oktober spelade vi ingen fotboll men det blev 102km löpning och en hel del styrka.
I november var fotbollen igång igen och det blev utöver det och styrka 54km löpning.
December var en tuff månad med riktigt mycket fotboll. Hann dock med att springa 43km.
Januari som var sista månaden i Växjö sprang jag 48km samtidigt som jag tränade fotboll. Ett och annat gympass körde vi oxå.
Februari - Ny stad, nytt jobb ingen fotboll, ingen styrka och väldigt måttliga 37km löpning.
I mars fortsatte slöträningen, 26km löpning och min sämsta månad hittills.
I april bestämde jag mig för att köra igen och det blev hela 103km löpning, tuff sådan.
Maj har gått två veckor redan och jag har bara hunnit med dryga 20km.
Totalt 495km löpning.
En liten tillbakablick har även lyft fram att jag varit sjuk mer än normalt, att hårda tränings månader gör mig mer taggad, att jag hellre löper kort och hårt än långt och långsamt. Jag vill se resultat snabbt och ta tid på allt. Gärna köra med pulsmätare och se hur hjärtat arbetar. Fick under läkarundersökning på nya jobbet veta att jag har exceptionellt bra lungor. Damen var riktigt imponerad.. Över 6 liter på 1sek (normalt för min ålder och längd 4.6l) och upp emot 8 liter totalt mot normala 6.nånting.
Jag är jäkligt orolig att jag inte sprungit långt nog.. Antalet pass har jag svårt att se att jag skulle kunna slänga in fler. Fan.. Man vill ju leva oxå! Men alla de här småförkylningar som suttit i länge, knäproblem och ont i benhinnor har gjort att det inte gått träna mer. Kanske kunde tränat annorlunda men.. Lätt att vara efterklok och jag måste ändå tillägga att jag aldrig någonsin tränat så här hårt till någonting innan. Just smärtgränsen vilket temat är på bloggen har jag lyft och jag känner att jag är redo. Ge mig bara en frisk kropp så är jag så redo som jag kan vara. Yttre omständigheter kan fälla mig, men psyket och viljan finns där. Jag är redo nu!
Återstående dagar vill jag i första hand bli frisk, sen vill jag jogga lite under nästa vecka och känna att kroppen kommer igång, kanske lite kortare stegringslopp. Att köra ett långpass när det är lite mer än 8 dagar kvar till loppet känns inget vidare. Det jag inte har i kroppen nu, det kommer jag inte ha den 22e heller.
Danny har inte rapporterat så mycket tider vilket gör att hans kapacitet är lite svårbestämd, men det är ju och andra sidan min med. Farsan vill springa och göra det på runt 1.40. Nisse kommer säkerligen flyga fram med hans 60kg kenyankropp. Min klocka kommer vara inställd på att milen går på 43. Sen får kroppen och dagsformen bestämma var jag landar på. Nu är jag tokladdad igen. Uschanamig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar